Idag vill vi ge en uppdatering om vår medverkan i SVT "Uppdrag granskning". Under september månad kommer ett program att sändas på SVT som handlar om den mycket omtalade medicinen Ozempic. Ozempic har blivit ett synonym för en hel kategori av moderna viktminskningsläkemedel som har utvecklats under de senaste åren. ↑ Som ni kanske redan vet har Erik Galli, en medarbetare från "Uppdrag granskning", blivit patient hos oss på Fryksända Kliniken, trots att han inte uppfyller behandlingskriterierna för behandling av övervikt. Något sådant ska naturligtvis inte inträffa, men det hände. Jag vill vid det tillfället betona att Erik fick utskrivit läkemedlet Wegovy – en viktminskande medicin som inte ingår i högkostnadsskydd. Erik uppfyllde alltså inte behandlingskriterierna. Om vi nu fortsätter att utveckla den idén: Även om han utifrån sitt utseende utan tvivel hade kvalat in på en sådan behandling, kunde jag inte kontrollera att han använder medicinen korrekt, inte ger den vidare till en anhörig eller säljer sin Wegovy vidare på nätet. Om jag hade opererat Erik, till exempel för ett ljumskbråck, hade han fått smärtstillande läkemedel antingen vid utskrivningen eller genom ett recept. Men jag kan inte kontrollera om Erik använder läkemedlen själv, om han ger dem till någon annan, eller om han säljer dem vidare. Denna händelse lyfter fram en av de grundläggande utmaningarna med vård: risken för att patienter kan missleda om sin identitet eller sina symptom, vilket kan leda till olämpliga behandlingsbeslut. Det väcker frågor om tillit – men hallå, tillit är en grundsten i läkar-patient-relationen. Journalisten Erik Galli påstod under intervjun att det fanns en IVO-anmälan mot mig daterad den 24 januari 2024. Senare visade det sig att det inte fanns någon anmälan, utan ett anonymt tips från ett apotek. Där hade man noterat att en patient fått Ozempic med förmån, trots att det inte fanns andra diabetesläkemedel på patientens lista, vilket tolkades som ett försök att skriva ut Ozempic för övervikt. Erik frågade om jag förskriver Ozempic med förmån till patienter utan diabetes. Jag förklarade att svängande blodsockervärden efter överviktskirurgi är ett område där GLP-1-läkemedel som Ozempic är beprövade och nödvändiga. "Jag kommer fortsätta med detta eftersom jag anser att patienter med dessa blodsockerfall inte ska behöva bekosta behandlingen själva." Sådana blodsockerfall kan vara så allvarliga att de leder till medvetslöshet eller kramper. Erik nämnde att andra experter också anser att behandlingen kan ingå i förmån. Sammanfattningsvis: Det finns ingen IVO-anmälan riktad mot oss på Fryksända Kliniken. Och ja, Ozempic förskrivs ibland med förmån efter noggrant övervägande när omständigheterna motiverar det. Detta gäller dock inte bara Ozempic, utan även många andra läkemedel. Jag kommer att återkomma till detta.

SVT "Uppdrag granskning" handlar förmodligen om två centrala frågor: Hur lätt är det att få tag på viktminskningsmedicinen Ozempic, även om man inte uppfyller de medicinska kriterierna? Och varför förskrivs Ozempic i Sverige, till synes med förmån, till patienter som inte har diabetes? Statistiken indikerar att detta sker. Förskrivning med förmån betyder att ett läkemedel säljs till ett rabatterat pris som täcks av högkostnadsskyddet, om vissa villkor är uppfyllda. Först och främst måste läkemedlet vara godkänt för den specifika sjukdom eller det tillstånd som det förskrivs för. Beslutet om vilka läkemedel som inkluderas i förmånen tas av Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, som bedömer om läkemedlet är kostnadseffektivt i förhållande till behandlingseffekten. Patienten måste dessutom uppfylla vissa krav, som att ha en relevant diagnos som motiverar användningen av läkemedlet. När alla dessa villkor är uppfyllda kan patienten få läkemedlet till ett rabatterat pris genom högkostnadsskyddet, vilket innebär att patienten endast betalar en del av kostnaden under en 12-månadersperiod. Vad gäller nu för Ozempic? Enligt Fass är Ozempic avsett för behandling av vuxna med otillräckligt kontrollerad typ 2-diabetes, som ett tillägg till kost och motion. Ozempic kan användas när andra diabetesläkemedel inte ge tillräcklig effekt. Men definitionen av vad som räknas som "otillräckligt kontrollerad typ 2-diabetes" är inte alltid tydlig, vilket kan leda till olika tolkningar i behandlingen. Med andra ord, vi kan anta att det finns fall där patienter med diabetes har fått utskrivit Ozempic med förmån trots att blodsockervärden har varit acceptabla. Varför väljer en läkare på en vårdcentral denna strategi? Eftersom hen är övertygad om att Ozempic är gynnsam just för den patienten.

I Uppdrag granskning diskuteras det som kallas "Ozempicfusk" – och det är troligt att det till och med används som en catchy titel för hela programmet - men det är intressant att vi aldrig hört talas om "Sarotenfusk," "Gabapentinfusk," eller "Metforminfusk." I Sverige är det vanligt att vi läkare använder flera läkemedel off-label, vilket innebär att de förskrivs för andra ändamål än de ursprungligen godkänts för. Till exempel används Amitriptylin eller Saroten, som är godkänt för behandling av depression, ofta off-label för irritabel tarm-syndrom (IBS) vid låga doser. Läkemedlen Gabapentin och Pregabalin, som är godkända för behandling av epilepsi och neuropatisk smärta, används också off-label för att behandla ångeststörningar, restless legs-syndrom, migränprofylax och menopausala värmevallningar. Metformin, ett läkemedel godkänt för typ 2-diabetes, förskrivs ofta off-label för behandling av polycystiskt ovariesyndrom (PCOS). Att läkare förskriver läkemedel off-label är en etablerad och nödvändig praxis, särskilt när alternativa behandlingar saknas. Detta gäller alltså inte bara för Ozempic, utan som ni kanske förstår nu för många andra läkemedel också. Istället för att fokusera på hur lätt det är att få överviktsbehandling med läkemedel när det kanske inte behövs, eller på den potentiella ekonomiska skadan av förskrivningen av Ozempic, skulle jag hellre se ett reportage som belyser en annan viktig fråga: hur svårt det kan vara att få tillgång till rätt behandling när man verkligen behöver den. Är det inte mer lönsamt att behandla övervikt idag, i stället för att behöva bekosta följdsjukdomar och sjukskrivningar om 10 eller 15 år?

Som patientföreningen Obesitas Sverige påpekar, har behandlingen av obesitas blivit en klassfråga. De moderna viktminskningsläkemedlen omfattas inte av högkostnadsskyddet, och för många patienter är en viktreducerande operation i princip den enda tillgängliga optionen om de inte har råd att bekosta behandlingen själva. Som kirurg befinner jag mig i ett moraliskt dilemma. En operation bör rekommenderas endast när det inte finns alternativa behandlingar. Men dessa alternativ finns redan idag – läkemedel kan för vissa patienter ge en viktminskning som är tillräcklig eller jämförbar med en överviktsoperation. Att patienter vänder sig till privata vårdgivare är ett tecken på att obesitas fortfarande behandlas styvmoderligt inom den offentliga vården. Att enbart äta lite mindre och träna lite mer är inte en tillräcklig lösning.